FAQ

lok

Ofta ställda frågor om modelljärnväg (mj-faq)

Det finns alltid flera alternativ till att göra saker, men detta är de svar vi skulle ge på dessa frågor. Det enda fel du egentligen kan göra när du börjar med modelljärnväg är att aldrig börja.

För att läsa mer kan vi rekommendera ett besök på Svensk mj-wiki: www.svenskmjwiki.se

H0, N och Z är beteckningar för standardskalor inom modelljärnväg. H0 är skala 1:87, N är skala 1:160 (utom i England: 1:148 och 1:152, och Japan: 1:150) och Z är 1:220. Verkliga mått divideras då med respektive skaltal för att få fram skalenligt mått. 2 meter i H0 är alltså lika med 23 millimeter (2000/87=23). 2 meter i N är 12,5 mm och i Z är 2 m = 9,1 mm.

Normalspår i H0 har 16,5 mm spårvidd (= måttet mellan insidan av rälerna), i N är det 9 mm och Z har 6,5 mm normalspårvidd. Andra förekommande skalor är TT som är 1:120 på 12 mm spårvidd, 0 som är 1:45 (utom i England där det är 1:43,5 och i USA där det är 1:48) på 32 mm spårvidd, och 1 som är skala 1:32 på 45 mm spårvidd.

Mer om skalor: http://www.svenskmjwiki.se/Normalsp%C3%A5r

Ja, båda är samma skala, där verkliga mått delas med 87. Däremot är spårvidden annorlunda eftersom H0e är smalspår (= smalare än standardspårvidden 1435 mm) på 9 mm spårvidd. Det finns även H0m med 12 mm spårvidd, H0n3 med 10,5 mm spårvidd och H0f med 6,5 mm spårvidd. Alla är i samma skala men har olika avstånd mellan rälerna.

På samma sätt finns smalspår även i andra skalor, där räls från mindre skalor kan användas. Ovan kan du se att H0m har samma spårvidd som TT, H0e samma som N och H0f samma spårvidd som Z. 0e är smalspår i skala 1:45 på räls med samma spårvidd som normalspår i H0. Nm är smalspår med normalspårvidd som i skala Z.

Tillägget m som i H0m betecknar meterspår, alltså en järnväg med 1000 mm spårvidd. I Sverige har vi inte haft exakt detta, men däremot 1067 och 1099 mm. Tillägget e som i H0e och 0e representerar en spårvidd av 750 mm, som är vanlig i Europa. Den var ovanlig i Sverige men fungerar bra för banor med 742 till 802 mm spårvidd. Den används ibland också för banor med 600 mm spårvidd, men är egentligen för bred för detta. Numera finns en hel del material i H0f, med 6,5 mm spårvidd. Det blir 565,5 mm och passar då bättre för 600 mm.

Den vanligast förekommande smalspårvidden i Sverige var 891 mm, tre svenska fot, vilket i H0 blir 10,24 mm. Smalspår i modell med exakt denna spårvidd finns inte att köpa, men det finns spår för amerikansk trefot. Den kallas H0n3, där 3 då står för tre (engelska) fot, och har spårvidden 10,5 mm.

Mer om smalspårvidder: http://www.svenskmjwiki.se/Smalsp%C3%A5r

Den vanligaste skalan är H0. Det är också där som utbudet av modeller är allra störst, särskilt med svenska modeller. Skala N blir alltmer populär, främst eftersom det ryms betydligt mer anläggning på samma utrymme, men med ett magrare svenskt utbud.

En del bygger i skala Z, som har bra utbud på tyskt och amerikanskt, och även lite svenskt. Somliga bygger i skala 0, ofta då smalspår, för att få bättre detaljering. Där saknas i princip svensk rullande materiel, utan europeiskt, brittiskt och amerikanst är störst. Andra bygger i ännu större skalor som exempelvis 1 (1:32; främst tyskt) eller G (1:22,5; tyskt och amerikanskt). Skala G kallas populärt LGB efter en tysk tillverkare, och är vanlig för trädgårdssbanor där tågen är vädersäkra.

AC och DC hänger med från den analoga tiden då Märklin hade växelström – AC – med strömupptagning från mittkontakter via en släpsko under och från rälsen via hjulen, och ”DC” tar upp likström via hjulen från respektive räl. Idag kallas istället AC för treräls, 3R, (för Märklin) och DC för tvåräls, 2R (för de flesta andra märken).

Mer om analog AC och DC: http://www.svenskmjwiki.se/Analog

Det korta svaret är nej, det går inte. Dels är hjulaxlar för treräls (”AC”) oftast inte isolerade från varandra, så de kortsluter på tvåräls (”DC”). Dels tar de upp körströmmen på olika sätt (se föregående). Vissa lok går dock att bygga om relativt enkelt, och många tillverkare gör modeller för båda systemen.

Den frågan kan du egentligen bara svara på själv. Mycket är det en fråga om tycke och smak; utbudet av lok och vagnar är nog inte helt jämbördigt, vad gäller svenskt, utan det finns fler modeller för tvåräls. För treräls är det enklare att lägga räls utan att tänka på elektriska lösningar vid exempelvis vändslingor; å andra sidan kan trerälsens mittkontakter störa intrycket av spåret. För tvåräls finns flexibel räls från de flesta tillverkare för att göra mjuka kurvor; flexräls finns även i Märklins rälsserie K men inte i övrigt. Tvåräls finns i varianter både med och utan banvall.

Det är ingen skillnad. Du kan köpa ett billigt lok från Märklin lika väl som en svindyr samlarmodell för tvåräls, och tvärtom. Se också nedan om hur dyr hobbyn är.

Digital styrning innebär att ett lok lyssnar i rälsen på kommandon som gäller bara det loket. I körkontrollen väljer du det lok du vill köra, och det har då en unik adress. I loket sitter en mottagare som kallas dekoder, som är inställd på den adressen. Det gör att alla andra lok på banan inte reagerar alls när du kör det loket, till skillnad från vid analog körning. I körkontrollen kan du sedan skifta till ett annat loks adress och istället köra det, så att bara det reagerar. Under tiden kommer ditt första lok att fortsätta gå med samma hastighet som du lämnade det med. Olika digitala körkontroller kan hantera från ett fåtal lok till flera tiotals lok.

Digital styrning kan också betyda att växlar, signaler, vändskivor och andra tillbehör styrs digitalt. Det brukar då kallas banstyrning, till skillnad från det som beskrevs nyss som kallas tågstyrning. Det går även att låta en dator styra hela banan, inklusive tåg och tillbehör, så att trafiken sköts automatiskt och utan att tåg krockar.

Du kan ha digital tågstyrning och analog banstyrning, och behöver alltså inte digitalisera växlar och signaler för att köra med digitala lok.

Mer om digitalstyrning: http://www.svenskmjwiki.se/Digitala_system

Det korta svaret här är nej, det går inte. Ställer du ett analogt lok på en digital bana kommer det antingen att stå och rycka fram och tillbaka, eller i värsta fall rusa iväg med full fart. Däremot går det bra att köra ett digitalt lok på en analog bana, så länge den funktionen inte är avstängd i lokets dekoder.

DCC står för Digital Command Control och följer mer eller mindre en standard som är gemensam för Europa och USA. Det är den allra vanligaste standarden idag för digitala tåg och används av de allra flesta tillverkare. Märklin har ett eget system som kallas MM, Märklin Motorola, samt det de kallar Mfx, där lok bland annat anmäler sig själva till körkontrollen.

Mer om DCC: http://www.svenskmjwiki.se/Digital_Command_Control

Mer om MM och Mfx: http://www.svenskmjwiki.se/M%C3%A4rklin-Motorola

Det går utmärkt. Dekodrarna är idag såpass små att de ryms även i de minsta loken, även då dekodrar med inbyggda ljud – och till och med högtalare ryms – i såväl N som Z. Du kan använda samma digitalcentral och körkontroll som till H0. Däremot kan du behöva justera ner spänningen ut från centralen till rälsen då de mindre dekodrarna inte tål lika hög elektrisk påfrestning.

Det är förstås helt upp till dig att välja. Det finns dock många varianter av banor att bygga som inte är en (synlig) rundbana runt en platt skiva, så fundera gärna på vad det är du vill med bygget. Du bör också fundera på att välja ett annat material än spånskiva. Den är visserligen hyfsat billig medan plywood är dyrare, men plywood kan vara trevligare och enklare att jobba med. Fundera också på om du verkligen vill bygga banan på en hel skiva, eller om du ska göra ett öppet ramverk, fast eller som isärtagbara sektioner – eller kanske moduler.

Tips för nybörjare: http://www.svenskmjwiki.se/Nyb%C3%B6rjare

Det beror på. Det finns specialmodeller som kan kosta 20–30 000 kr, men du kan lika gärna hitta en fin digital modell för några hundralappar. Det finns också en stor begagnatmarknad där det går att köpa moderna modeller, räls och tillbehör till rimliga pengar. Vissa tycker att det roligaste är att bygga modellerna själv, och då går det att komma ännu billigare undan.

På marknaden idag finns flera mindre tillverkare, som inte har samma resurser som en stor tillverkare att ta fram nya modeller. Serierna är också små, och detta gör att priset blir högre än en modell från Märklin eller Roco. Det kan upplevas som mycket pengar att lägga på modeller, men det är ofta ett rättvist pris – och vi känner ingen som har blivit rik varken på att tillverka eller handla med modelltåg.

Det finns också myter om att framförallt gammalt Märklin betingar priser på tusentals kronor, men det är bara delvis sant. Det finns antika modeller som kostar mycket, men en modell blir inte automatiskt värdefull bara för att den är gjord av Märklin och har några decennier på nacken. En sådan tågsats är kanske värd några hundralappar som mest.

Därför att om det säljs för dåligt med svenska modeller i Sverige slutar tillverkarna att ta fram nya svenska modeller. Det spelar ingen roll om en tysk butik säljer 500 lok till svenska köpare, det är enbart försäljningen i det land modellen ska representera som räknas.

Detta är också en fråga som du själv bara kan svara på. Det allra bästa är om du besöker en handlare som säljer modelltåg, besöker en klubb eller besöker en modulträff. Då kan du känna på saker, ställa frågor, provköra tills du hittar vad som passar dig, både vad gäller fabrikat, spårsystem och skala.

Du bör också fundera på vad det är du vill få ut av hobbyn, om det är att bygga, köra eller kanske bådadera och mer därtill. En del gillar bäst att bygga banan, landskapet och husen, medan andra allra helst kör tåg och struntar i att landskapet bara är en ren plywoodskiva med en massa spår på, eller så vill de ha något att styra med datorn och då passar modelltåg ypperligt. Inget är fel utan det är helt upp till dig själv vad du vill göra.

Tips för nybörjare: http://www.svenskmjwiki.se/Nyb%C3%B6rjare