torbjörn onegård
Peter Nelanders läckra hästtransportvagn prydde ett av borden i Norrköping.
Ett lika säkert vårtecken som att sädesärlan anländer den 11 april är Smalspårsfrämjandets Östgötaträff i Norrköping den första lördagen i februari. Nu kan ordet ”vårtecken” diskuteras då jag på promenaden på Norra Promenden möttes av en bitande kyla. Denna träff brukar ofta sammanträffa med modulträffen för trerälsmoduler på Arbetets museum. Dock var det ej så detta år då museet inte har någon programansvarig. Som tidigare år gjordes resan med ett gäng likasinnade men denna gång ståndsmässigt med tåg.
Vid ankomsten till IOGT–NTO-gården på Norra Promenaden vid halv tiotiden var lokalen redan välfylld av cirka 95 % män i lite äldre åldrar. Eftersom detta är en blandning av diggar- och mässträff bullades det upp från både säljare och byggare. Och de dignande byggborden fylldes på med utsökta modeller varefter tiden gick.
Winterzone från Åby, med 3D-print som specialitet, en dressinfärdslängd från Norrköping, var som vanligt på plats med välfyllda montrar. Stockholms Modelljärnvägsklubb hade det lilla sortimenet med sig: färger, bilar och den nya L-loksbyggsatsen. Staffs Hobbyhörna var en nykomling i detta sammanhang och hade med sig ett mycket varierat sortiment för modellrallaren. Märklinisten kunde också göra fynd, vid ett annat säljarbord. P-O Helgesson sålde lite begagnat och nytt samt att Tobbe Holmberg frestade med utsökta laserskurna husbyggsatser i nollan.
Några försäljningsbord fanns med allt från begagnat till nytt, färdigt till material och byggsats.
Klockan 11 tog Klas Eriksson tag i mikrofonen och hälsade alla välkomnna med ett föredömligt kort välkomsttal. Lokalen började nu bli ganska välfylld av både gubbar och modeller; modeller ska inte missförstås för fotomodeller i detta sammanhang.
Klas Eriksson hälsar publiken välkommen.
På tal om att bulla upp tar en sådan här träff på krafterna, och därför hade Anders Hultenbom sett till att det fanns gott om förtäring. Min känsla var att sortimentet utökats med ytterligare läckerheter sen sist. Och vad är en Norrköpingsträff utan ett föredrag med ljusbilder? Sålunda berättade Willy Forsström till ljusbilder om en modelljärnväg med bergslagsmotiv.
Vad fanns då för läckerheter att skåda på borden i form av modeller? Självklart mycket och som vanligt av hög kvalitet. Borden kändes ännu mer välfyllda än tididigare år trots att några byggare saknades av olika anledningar. Jag fastanade speciellt för Peter Nelanders diorama, som jag sett tidigare men där en nybyggd G-finka för hästtransport har försetts med häst. Ungdomarna ”The next generation” Martin Göth och Ola Dahlström, visade på varsitt håll upp en mängd lokomotorer och och smalspåriga ånglok.
Martin Göths läckra modeller med Rb i bara mässingen främst.
Ola Dahlströms smalspåriga lokbyggen.
TGOJ-fantasten och superbyggaren Stefan Vendelsten har följt mj-evolutionen och växlat upp till skala noll och 3D-utskrift där han visade upp utsökta TGOJ-modeller på Lenzdriv.
Stefan Vendelstens byggen i större skala beundras.
En annan superbyggare, som inte bytt skala, är Tobias Ljung. Ett nytt Hildingdriv och en tillika Hildingkorg med massor av finesser fanns bland annat på hans bord.
Tobias Ljungs avancerade Hildingbyggen.
Willy Forström hade ställt upp med ett lokalt färgat diorama: stadskvarteret Triangeln i Norrköping.
Willy Forströms Triangeln, ett sedan länge försvunnet stadskvarter i Norrköping.
Som tidigare år den av Klas och Anders en välordnad och mycket trevlig träff. Mycket att se och inspireras av. Nya och gamla bekantskaper och trevliga samtal. Arrangörerna trodde att cirka 70 personer besökte träffen denna gång. Flera nya ansikten, konstaterades det. Kanske notisen i MJ-magasinets kalender drog dit några nya besökare. Så var då mj-säsongen 2026 med denna träff igång.
